kakan

Nu är det dags! Nu jeklarenamma ska de bli full fart på kakan. Den första veckan i sverige har varit händelserik, jag har varvat från hyperpigg och skitglad till trött och filosoferande; jobbsök, jobbsök, träffa underbara vänner och familj, jobbsök, jobbsök - jag skyller på jetlagen. Kanske en och annan kaffe. Eller ja, några hundra.

Klockan är 00:57 tisdag morgon och jag känner av nackspärren som börjar krypa fram efter min otroligt snygga position jag intagit i soffan. Med Eskobar "Someone new" klingandes i öronen, tända ljus och mina nyinköppna rökelser med doften "fresh spring" till sällskap får jag en alldeles speciell känsla i magen. Oväntat motiverad för att vara mitt i natten? Nja, inte om man började dagen med ett "du är en så fin vän" medd från michis i mobilen, går på intensiva och inspirereande jobbintervjuer under dagen, läser på som en häst om coola utbildningar, har solens strålar i ansiktet och dessutom haft besök av min grymma vän Jono.

Jag kan ju tillägga att jag hade en kanon helg med underbart folk i stockholm som förgyllt mina både vakna och sovande timmar. Michis, som snart är min nya sambo, har varit här och sovit en hel del. Vi har diskuterat livet i dess fulla anda, vi har delat tårar och skratt. Och jag tror att vi båda delar denna energi som bara sprudlar av livsglädje just nu.

Sverige, Stockholm, Solna - karins liv i ett nötskal? efter att ha haft hela australien som sitt hem under ett helt år. Kan bli ganska intressant, eller hur? Hur får man ett nytt jobb, när alla säger att det är så svårt? Vilka utbildningar ska man söka? Hur är det att träffa alla vänner igen - vilka finns kvar och inte? Hur mår jag? Vad vill jag?