kakan

Helt plotsligt vandes den galna energifyllda vardagen upp och ner, bara pa en kvall sa hade jag jobbat mitt sista shift pa gilligans och fick sedan spendera dagarna pa sjukhus. Val ute fran sjukhus med nytt hopp och mod gar man runt hog pa droger och forstar inte riktigt att ens narmaste vanner har i Cairns faktiskt lamnar staden for att aka vidare. Men det ar i sadana har lagen, da man har lite extra otur, som man inser vilka ens riktiga vanner verkligen ar. Kelsey och Hayley, mina flatmates (numere foredetta!!) har varit mina stottepelare i alla lagen. Vilka underbara manniskor. Helt fantastiska. Och nu kanske jag aldrig mer kommer att se dem igen.

Eftersom jag inte riktigt vet vad som ar upp och ner nu for tiden (lakaren sa at mig att halla kolla pa mina painkillers da dem kan vara ytterst attraktiva for vissa) sa vet jag ju inte heller hur jag ska summera de sista dagarna i cairns. Mina foraldrar ar pa besok, och imorgon ska vi aka ute pa revet! Jag fick ju aldrig gora min dykarkurs, och jag kan fortfarande inte bada, men planen ar att njuta av havet och den goda maten pa dack, ett perfekt avslut av tiden i Cairns!

Nasta stopp ar alltsa Melbourne, dar jag forhoppningsvis moter upp Kelsey en dag (for att fa saga hejda pa riktigt!) och sedan en rejal camper-van semester for att avsluta i slutet av oktober i sydney! Da ska jag aterigen fa traffa min underbare Jenny och fira mina fodelsedag - hela 20 bast! Det ni.

Vi ses i dimman.... kepp on dancing.

//En dizzy kakes